Igår kväll, vid insläpp, så märkte jag att Ella vad illröd och slapp där bak i murvlan.
Vad jag läst mig till så är det nära fölning då!
Det konstiga vara att hon låg ner i nästan en timme, vilket hon inte gjort på minst två veckor.
Juvrena är större och väldigt lättmjölkade även om det bara kommer ut genomskinlig vätska.
Hon åt mycket halm, pruttade verkligen hela natten och stönade när hon åt.
Till och från så stod hon bara och hängde för att sedan gå runt och fippla med halmen och hösilaget.


Idag var hon fortfarande illröd men istället för slapp så var hon svullen. Murvlan såg ut som ett ostronskal, väldigt äckligt faktiskt.
Juvrena är mer fyllda och hon ville inte äta frukosthösilaget.'
Just nu är Ella ute på en promenad med medryttaren Elin, och Thea springer runt i hagen och gnäggar som en galning!

Natten till idag var väldigt jobbig för Ellan.
Hon låg ner till och från, annars stod hon bara och hängde.
Hon la ifrån sig många långa, och ibland blöta, pruttar samt suckar och stönar.
När hon väl lyckades somna liggandes så började hon gnägga. Varför har jag inte riktigt fattat.
Jag läste runt lite på bukefalos och där skrev många att stona gnäggade när de hade förverkar, och visst kan det vara så att hon hade sådana. För egentligen så vet jag inte ens om hon faktiskt sov.
Hon har nästan helt slutat äta hösilaget utomhus och inne äter hon kanske runt 5-8 kg skulle jag tippa på.
Kraftfodret har hon börjat äta saktare.
Jag kikade på juvrena igår och dem har klart växt en del så jag testade att "mjölka ur" lite grann, men där fanns bara genomskinlig vätska.

Hela dagarna står hon och piskar hårt med svansen och hugger mot/kliar magen. Om hon inte gör något av detta så står hon bara och hänger.

Idag är en bättre dag, även om jag har fetaste förkyldningen.
Min lillasyster är bättre och hennes blindtarm är nu borta. Hon får ligg kvar på lasarettet över dagen och kommer få åka hem ikväll.

Hästarna mår kanonbra ute i det fina vädret och jag har betalat räkningar och fixat med lite returer osv.
Jag ska åka iväg och hämta ut pengar och sedan åka och hämta ett till lass med hösilage (8 st). Jag beställde även 5 kg nypon och hejdat mig själv från att köpa ett bett och kapson.

Jag har börjat ramla in på den akademiska biten och jag vill jättegärna testa detta så fort Ella fölat och kommit igång med träning igen.
Det är viktigt för mig att kunna blanda olika ridstilar för att hitta det man trivs med. Jag vill inte alltid rida barbacka med repgrimma ute i skogen, utan jag vill även ta ett jobbigt dressyrpass på åkern någon gång ibland.

Ella har tidigare fått känna på AR med en fd. medryttare, för tre-fyra år sedan, och hon accepterade det väldigt bra. Hon var väldigt okontrollerbar förut men med hjälp av AR + annat så blev hon mycket lugnare. Det gäller som sagt att hitta något som passa hästen med, inte bara mig.
Jag hittade ett bett som jag gillar och tror att jag kan behärska, detta är det portugisiska bettet med lite kortare skänklar än andra stångbett.
Tillsammans med detta bett så vill jag ha en läderkapson med kedja som formar sig efter nosryggen.

Jag längtar tills nästa månad då jag kommer ha råd att köpa detta!





Ni hittar dessa HÄR och även HÄR

Nu längtar jag till våren så jag kan sätta igång Ella igen och förhoppningsvis få Thea bättre i kroppen!
2013 hoppas jag ska bli ett toppenår!

Idag är en sådan dag när livet suger stenhårt.
Jag vaknade av att det kändes som att någon skjutit mig i knäskålen + att jag har fetaste förkyldningen.
Vädret har varit kanontrevligt hela dagen, perfekt ridväder.

Jag är ledsen över att inte ha någon häst att rida, att jag inte vet hur framtiden kommer se ut, att jag är som en levande död.

Jag orkar inte ta tag i verkligheten utan jag sitter hellre och gräver ner mig i soffan framför datorn eller TVn.

Igår pratade jag med P-A, han som äger gården, och då slog det mig att jag faktiskt inte får någon glädje från hästarna mer. Jag blir inte glad av att gå ner till stallet utan jag tycker att det mesta är jobbigt och orkeskrävande.
Jag önskar så mycket att jag skulle kunna vara som alla andra friska ungdomar som går i skolan/jobbar och på helgerna så är dem ute oh festar. Jag vill också ha orken till att göra något. Bara umgås med folk, prata, skratta.

Imorse fick jag ett sms av min mamma. Min lillasyster på 14 år ligger inne på akuten i Falun. Troligtvis är det blindtarmen, så dem ska göra titthålskirurgi då dem inte hittade något på Ultraljudet.
Jag hoppas innerligt att dem hittar vad som är fel. Det skulle göra så ont i mig ifall hon också kommer få leva med kronisk värk.
Nu fick jag höra att hon ligger med dropp och smärtstillande i väntan på operation.

Jag vet inte vad det är för fel på min släkt men min morfar hade samma värk som mig, min storasyster har kronisk huvudvärk och nu även något problem med magen och så kommer lilla jag med kronisk ledvärk.
Alla utan diagnos.

Jag försöker självklart göra det bästa av situationen men det är väldigt svårt när smärtan blir värre och värre för varje år. Jag orkar inte gå upp varje morgon och "pusha" mig igenom dagen.

Vi får väl se. Om något år kanske allt är bra igen och jag har börjat rida ordentligt igen. Börja känna att livet är lite enklare, lite roligare, lite bättre.

Natten till idag blev min sjunde vak-dag. Helt sjukt att det redan gått en vecka sedan allt satte igång!

Inatt var en rätt okej natt. Ella gick runt i boxen, käkade lite halm, käkade lite hösilage och sedan stod hon och sov.
Vid kvart i två(?) så lade hon sig ner och hon låg ner i en kvart. Efter det så var det som innan, gå runt, äta och stå och sova.
Vid fyra tiden så lade hon sig ner igen och efter en stund så låg hon raklång och suckade och stönade.
Den här gången låg hon 20-30 min och efter det så var hon som innan.
Hon står och hugger och piskar med svansen mot magen och ser allmänt irriterad ut, men det känns väl ganska logiskt, och inte nog med det så står hon och pruttar heela tiden. Tror det börjar trycka på lite där bak nu!
Annars är hon trevlig, tycker om att bli borstad och kliad (märkte även att hon börjat klia svansen själv nu), juvrena har börjat fylla på och det ser inte längre ut som att det bara är svullet.
Magen tycker jag har blivit mer "spetsig" och det "bullar ut" bak vid virvlarna på båda sidorna. Bäckenbanden är mer släppta och är sladdriga även när hon inte vilar på det benet man känner på.

En sida som alla borde kika in på är den HÄR!
Det är en sida som visar, i bilder, hur stort fostret är vid olika tider i dräktigheten.
Ellas borde vara storlek "Schäfer"... Åh så spännande!

Nu har det snart gått en vecka sedan jag började vaka.
I början var jag helt säker på att hon skulle föla inom en vecka, men nu känns det lite mer osäkert.
Jag känner mig helt ovetande om allt det här nya kring hästarna. Jag vill veta mer än vad som går.
Jag vill att det ska vara samma tecken på alla hästar som är nära fölning och jag vill ha många att prata med om detta.

Jag började min praktik på en ridklubb i Linköping i måndags men åkte inte dit förens tisdagen då jag har haft mensvärk.
I går så pratade jag iallafall med ridskolechefen och hon sa att om hon inte fått juver så är det inte dags än på länge...
Är inte detta väldigt fel eller??
När jag kollat runt på buke så har flera sagt att deras hästar inte haft något större juver, utan de fyllts på precis innan fölning eller precis efter fölet ploppat ut.

Just nu har Ella börjat släppa bäckenbanden, hennes murvla är insjunken och slapp och ibland lite svullen.
Hon bajsar i småhögar(minst 6 st per natt), äter vissa nätter bara 2 kg hösilage, andra närmare 20 kg. Hon äter jättegärna halmen före hösilaget och vandrar runt i boxen. Hon piskar med svansen, hugger och sparkar mot magen. Vill inte riktigt att man ska ta på varken magen eller juver 80 % av dagen, att bli borstad går oftast bra.
Magen har blivit större bakåt och bebisrörelser ser man inte till så mycket mer.

Allt det här tycker jag är tecken på att det är dags. Men jag verkar ha fel.

Nu till min lilla babymonitor.
Jag fick hem den igår vilket är väldigt snabbt då jag beställde den i måndags.
Jag monterade upp den i boxen, på en av pelarna, ca 1,9 m högt. Jag tyckte att jag såg bra på monitorn men sen ville jag testa räckvidden. Jag kom upp till min bil, vilket är ca 5 m från huset, sen bröts signalen.
När jag kom in så testade jag igen... Ingen signal.
Jag testade istället att gå upp till "gästrummet (a.k.a Lisa och Magnus rum)" och då kunde jag höra ljud och se temperaturen i stallet men det fanns ingen bild.
När hästarna väl kom in så märkte jag att man faktiskt inte såg hela boxen och då fick jag ringa ner Christoffer så vi kunde sätta upp kameran någon annan stans. Vi försökte hitta ett bra ställe, och efter ca 20-30 min hittade vid ett bra ställe. Man såg hela boxen förutom hönätet, vilket är bra då det inte finns något halm där = att Ella inte lägger nig ned där.
När vi gick upp igen så ville jag såklart testa signalen. Den räckte inte ens 30(!!)m.
Jag testade imorse igen och då kom jag upp till kanske 40 m och när jag testade för några timmar sedan så täckte den ända upp till Christoffers morföräldrars hus, vilket är kanske 50-60 m.

Jag köpte ju denna monitor för att underlätta vakningen och det skulel bli så skönt att sitta och kolla på en skärm inne i huset.
Nu måste jag ställa ner husvagnen iallfall eller sova inne hos P-A, vilket jag inte vill då dem lägger sig vid nio-tiden, så jag får sikta in mig på att få ner husvagnen.

Nu vid insläppet så var hon som vanligt, åt kraftfodret och sedan hösilaget. Var otroligt slapp i murvlan och var ännu mer "geleig" på rumpan.
Juvrena kändes slappare än vanligt, men har definitivt börjat fyllas på.
Jag vet inte om det är så att juvrena varit svullna och sedan har svullnaden gått ned och nu har dem börjas fylla på med vätska. Det var iallfall väldigt enkelt att "mjölka ur" henne även om det bara kom ut genomskinlig vätska.
Hon har även fyllt på kanalerna framför juvrena.
Bebis rörde sig inte alls men magen har däremot börjat bukta ut ända bak på virveln, så det kanske är för trångt för den att röra sig.

Här kommer några skillnadsbilder.


Ellas mage 10/2 -13



Ellas mage 10/2 -13

Rumpan 19/2 -13

Nu har jag äntligen beställt en babymonitor.

Motorola MBP36 Babymonitor

Nu är kl strax efter halv fyra och jag har varit nere vid 01, 02 & 03.

Vid insläppet kl 23 så var Ella väldigt gosig och skulle bli kliad och borstad överallt.
Hon har börjat lossa väldigt mycket vinterpäls så jag stod säkert och borstade henne i 15 min.
Efter det så skulle hon bli kliad på halsen, i ansiktet och på rumpan/svansen.
Efter hon hade ätit upp sitt kraftfoder så gick hon runt och åt halm och såg allmänt orolig/rastlös ut.
Hon stod med sura öron mot magen stup i kvarten, och jag förstår henne, då fölis levde rövare både här och där.
Hon gick till slut och åt lite hösilage och då gick jag upp. Kl var nog runt tolv då.
När jag gick ner vid ett igen så hade hon legat ner då hon hade lite halm på ena sidan av kroppen och stod då och åt hösilage. Hon hade hunnit äta väldigt mycket på 1 timme så jag slängde ut lite mer.
Hon skulle bli kliad på svansen och rumpan, men den här gången gnuggade hon rumpan mot mig (med svansen uppe!!) så jag nästan ramla omkull, och då fick det bli stopp.

Redan vid 9 igår kväll(17:e, söndag) så hade hon släppt lite mer bäckenband så hela murvlan var insjunken.
Hon hade även liite blod "där inne", men inget slem.

När jag kom in igen vid 2 så var hon RIKTIGT tjurig och attackerade Thea genom att springa från ena änden av boxen och bort till Thea. Den här gången var jag också nära på att bli biten då jag satte fingertopparna mot magen.
Jag fick definitivt inte ta på magen, någonstans. Rumpan och murvlan fick jag med nöje klia tyckte hon, men jag höll mig till svansen och rumpan.
Jag tror att hon hade legat ner, men jag är inte säker då hon bara hade några enstaka strån på sidan av rumpan.
Juvrena var väldigt varma, om inte svettiga, men inget större och det finns ingen färg på vätskan som kommer ut när man mjölkar.
Eftersom hon inte tyckte om mitt sällskap så gick jag upp.

Vid 3 så var det hus i helvetet på ponnyn!
Hon hade inte legat ner och inte ätit speciellt mycket, men hon var riktigt aggressiv.
Så fort jag petade på magen så fick jag se både bakåtslickade öron, spända näsborrar och ögonvitor.
Hon började höja huvudet och gungade fram och tillbaka med huvudet. Till slut högg hon.
Tack gode gud så högg hon säg själv på magen och inte på mig. Vid det laget hade jag redan tagit bort handen från magen.
Jag ställde mig fram vid huvudet och klappade henne på halsen och se där... Hon hade redan blivit svettig.
Hon tyckte om att bli klappad men hon var fortfarande sur. Till och från såg hon sådär arg ut och gungade med huvudet. Hon har verkligen ont!
Jag valde att gå upp när hon rusade mot Thea igen.

Nu när jag skrivit klart denna text så är kl 4 och om ca 15 min kommer jag att gå ner igen.
Jag hoppas verkligen att hon blivit lite mildare och att inget föl ploppat ut än.

Imorgon är min första praktikdag så jag hoppas att hon håller inne fölet ett par dagar till... Eller kanske inte. Jag är redan trött på att vaka även fast det bara gått 3 nätter.
Jag kommer sluta som en zombie eller ett psykfall.
Imorse började jag till och med att gråta då Chrille ätit upp min pizza... Och då hade jag ändå sovit några timmar!!

(Ursäkta eventuella stavfel, men konstigt nog så är jag ganska trött)

Glada Ella

Edit: Nu vid 4.15 så var Ellas juver svullna, eller liknande. Hon ville inte bli tagen mellan halvorna.
Skakade rejält på huvudet upp och ner även när jag inte rörde henne.
Hon äter helt okej men har druckit dåligt, ca 5 liter.

I natt blev det inte så mycket vaka.
Vi fick, ganska hastigt, av Christoffers kompis, kusin och kusinens flickvän.
Vi kollade lite på film men sedan var jag tvungen att gå ner och fixa stallet + släppa in hästarna.
När jag väl kom upp till huset igen så satt de och spelade ölspel och pratade.
Vid kl 12 gick jag ner och kollade till Ella, inget föl, men hon stod upp och sov.
Jag lämnade några lampor på i stallet så jag skulle slippa tända varje gång jag gick ner, och jag vet inte om det var därför Ella inte ville ligga ner och sova.
Vid 01 så var det dags för alla att åka hem så då gick jag ner till stallet igen. Ella stod och åt halm(!!) vilken hon aldrig gör, om det inte är slut på mat det vill säga, men det var det ju inte. Hon hade ätit upp hälften av hösilaget på golvet och kanske 1/3 av det i hönätet.
Jag tänkte att det är ju lugnt nu på ett tag så jag ville ta en liten tupplur. Jag satte klockan på 02.40 och sen gick jag och lade mig.
När jag precis hann somna så kom någon och öppnade dörren. Det var en av Chrilles andra kompisar + flickvän.
Precis när dem kom så kom Chrilles kusin och flickvän tillbaka, så vi alla satt och pratade en stund.
När jag väl kom till sängs så var väl klockan redan efter två så det skulle inte bli en lång sömn. Som tur var så somnade jag så fort jag hoppade i sängs.
MEN... Min kropp och hjärna blir så sjukt trött om jag är vaken längre tider, så jag kom inte upp mer under natten.

Jag vaknade sedan vi nio och då fick hästarna komma ut. Ella var svettig på halsen igen men hon hade ätit lite mer.
Jag vet inte om det är så att hon börjar få förverkar, då jag inte riktigt vet vad det är eller vad som händer när dem får det.
På morgonen brukar hon alltid se oberörd ut, även om hon ser sur ut mot magen.
När jag sedan kom in efter utsläppet så gick jag och lade mig igen för att sedan vakna runt tolv.
Nu känner jag mig lite piggare men jag känner att jag har massor av saker att fixa med!

Idag hoppas jag på att husvagnen kommer bort till stallet så jag kan sova i den istället.
Jag tror att det blir lättare att komma upp om nätterna om man sover på lite mer "okända" ställen och inte inne i sin underbara säng!

Nej. Nu måste jag komma igång med allt!
Ha en bra dag :)


Ella och bästisten Pommac sommaren -09 i Pärlby, Grangärde.
Ser ni magen??

Jag gick ut en till gång vid halv fem, lite senare än jag skrev, då jag fastnade vid gamla "tecken på fölning trådar" på bukefalos.

När jag kom ut så låg Ella och sov, men hon hoppade upp när jag närmade mig boxen.
Hon var helt dyngsvettig från bringan upp till öronen och kollade surt mot magen.
Jag tror att hon haft lite koliksymptom, vilket dem kan få när det rör sig mycket där inne eller att fölet ligger lite konstigt.
Efter den här vakan så tror jag inte att hon kommer att föla än, men jag kommer hålla extra koll nu i veckan och sen kommer jag börja vaka om några dagar igen.

Jag kom inte i sängs för ens vid 5-5.30 och sen kom jag upp vid 10. Hästarna såg ganska oberörda ut men man såg på halsen att Ella hade svettats mer under natten.

Jag hoppas att det är minst en månad kvar, men vad vet jag, ungen kanske bestämmer sig för att komma ut tidigare.
I natt satt jag även och kikade på gamla mobilbilder från förra året för att se om jag hittade några bilder där alla tre går tillsammans.
Jag hittade dock inte bilder när alla tre går tillsammans, utan det var antingen Thea och Rugge + Ella själv eller Thea och Ella + Rugge själv.
Jag vet däremot att jag satte dem i hagen bredvid varandra och en dag när jag kom ut så var tråden hängande. Ena tråden hade gått av helt och låg och tickade på marken, den övre var bara väldigt slak plus att en stolp gått av.
Jag tänkte inte så mycket mer på det. Detta var i början på april, och då borde det stämma att Ella fölar i slutet av februari, början på mars.

Jag skrev nyss ett inlägg på en tråd på buke och det verkar som att de flesta tycker att jag ska vaka ordentligt.
Jag är HELT slut efter att ha varit uppe till kl 5... Jag har även skitont i lederna då jag varit uppe för länge, spänt kroppen, inte fått tillräckligt myckket sömn och att jag stod i kalla stallet ganska länge. Jag vet inte hur jag ska klara av att gå upp varje timme och kolla.
Jag önskar att jag hade alla pengar i världen så jag kunde köpa en skitnice övervakningskamera + hyra in någon som kan vaka åt mig.

Nej. Nu ska jag läsa lite mer trådar på buke och förhoppningsvis bli lite klokare!

Idag börjar jag min vakning.

Ella har börjat matstrejka och står bara mest och kollar ut i det tomma intet. Thea har också dåligt med aptit... Jag vet inte om det smittar av sig??
Jag slängde ut frukosten (ca 4 kg) vid utsläppet kl 10 och vid 14 så fanns det fortfarande hösilage kvar.
Eftersom att dem hade mat kvar så väntade jag några timmar tills nästa fodring, vilket blev runt 16. Slängde ut ca 4 kg då och det fanns lite kvar vid nästa fodring vid kl 19. När jag kom ner till stallet så pratade jag i telefon med Sofia (Theas förra medryttare), och mot min fasa så stod Ella i "kissläge" utan att kissa. Hon gick runt med svansen uppe en stund och sen gick hon och åt några strån på backen.
Väntade med att fodra dem och gjorde istället iordning stallet. Vid 19.40 fick de mat igen (ca 4 kg) och det låg fortfarande kvar en del vid insläppet 23.20.

Eftersom Ella haft detta skumma beteende idag så valde jag lite hastigt att börja vaka redan ikväll.

Vid insläppet så var hon som vanligt. Hon gick snällt in i boxen och åt sitt kraftfoder, dock väldigt sakta, och då passade jag på att känna lite på henne.
Fortfarande inte så stora juver, slappare bäckenband, slapp murvla.
Tog några bilder på magen och sen fick det bli godnatt!

När jag gick ner igen vid 01.45 så tror jag att Ella precis sovit. Hon hade halm på ena sidan av magen, blinkade med trötta ögon och andades väldigt tungt!
Thea stod och åt och hon hade något kg kvar, vilket är bra då hon faktiskt ätit en del, och hon fick lite mer mat som plåster på såret att jag kom ner mitt i natten.
Ella hade däremot inte rört hösilaget på golvet men hon hade ätit liiite från hönätet.
Jag kände lite på hennes mage, som nu är väldigt spänd, och den spändes till lite då och då(förverkar??).
Hon var väldigt kontaktsökande och ville helst bara stå och gosa/hänga vid min sida. Hon ville bli klappad under ganaschen och sedan ner på halsen. Jag stod nog säkert i 15-20 min och kliade henne vilket var väldigt uppskattat.
Hon var däremot på hugget och tjurig mot magen. Hon bet mot Thea och magen men aldrig mot mig, det känns otroligt skönt att veta att jag inte behöver vara rädd för att bli biten eller sparkad.
Jag blir dock lika chockad varje gång när Ella vänder rumpan till mig, även om hon bara vill bli kliad. I dag höll jag även på att bli intryckt mellan boxväggen och henne. Där fick det vara stop!
Jag gick fram till huvudet och kliade lite mer på halsen och sedan fick det bli godnatt igen.

Jag tänkte att jag ska gå ned om 20 min igen, även om jag inte tror att hon kommer föla riktigt än.
Jag är bara så nojig, så jag får väl skylla mig själv!

Hoppas ni alla fått en fin nattsömn, för det kommer inte jag ha.

http://horsetalk.co.nz/2013/02/14/my-horse-my-valentine/

Stämmer detta in tycker ni?



Själv umgås jag nog hellre med Ella än Christoffer. Konstigt nog så fick hästarna vara igår och jag satt inne med min sambo och kollade på film!

Idag känner jag inte för att skriva speciellt mycket då jag är förkyld och väldigt seg.
Jag tänkte däremot lägga upp några bilder på Ella, både rid och inte ridbilder.

Igår började jag få lite smått panik då jag trodde att Ella skulle föla, och började då att leta efter en övervakningskamera.

Jag vet att det finns HorseCam, men jag vill helst inte lägga ut ca 5000 kr på en kamera som jag kommer använda i någon månad.
Jag gick in på blocket för att kolla efter begagnade, men det fanns inget av intresse. Efter det så gick jag in på olika elektroniksidor och hittade sedan en väldigt bra hemsida som sålde både trådlösa och med sladd och jag fastnade för två trådlösa som var prissänkta(!).
Eftersom jag inte riktigt är så kunnig inom IT osv. så mejlade jag företaget och frågade vilket dom trodde skulle passa min situation.
Ca 150 m till stallet (inte fri sikt), trådlöst internet då jag inte har möjlighet att dra ner kablar, ska helst inte kosta över 3009 kr, lätt att installera och ett + om man kan kolla på mobilen.
Tyvärr hade dem ingen som skulle passa men han kunde ta hem en från en svensk leverantör och detta skulle ta en dag. Denna kostade 3600 kr och så skulle man sätta i någon sorts SIM-kort och med den så kunde man koppla upp sig till internetet.
Jag kände dock att den var lite för dyr och krånglig så det blev inget med det.

Varför jag vill ha en kamera är för att jag inte vill gå ner varje timme för att kolla till hästarna eftersom jag inte vill störa deras sömn. Det låter ganska vettigt va?
Ett annat val är ju att jag sover i sadelkammaren, men den är tyvärr inte isolerad ordentligt.

Jag hoppades förut att Ella skulle föla i sommar för isåfall skulle jag satt husvagnen utanför stallet och då haft en kamera i boxen som räcker 100 m. Jag tror dock inte att Ella kommer att knipa tills det är varmare utan hon kommer nog föla innan slutet av april.

Idag satt jag och prata med min mamma i telefonen och vi kom fram till att man kanske ska kolla på babymonitors. Det finns ju sånna med bild nu för tiden!
Jag googlade och hittade en bra sida direkt. Monitorn var billig, enkel, filmar bra i mörker, hade en liten skärm och det är 300m räckvidd!
Det kommer nog bli att jag köper denna då den låg straxt över tusenlappen.
Jag tänkte fortsätta kolla runt lite för att se om jag hittar någon billigare eller bättre men om jag inte hittar någon eller att Ella fölar innan så kommer jag att beställa denna på måndag!

Nu ska jag gå och mysa med min karl och lite hemmagjord tacopaj och en film!

Ha en bra allahjärtansdag allihopa! :)

På senaste tiden så har jag blivit väldigt insatt i hästarnas foder.
Min filosofi är att bara ge grovfoder. Hö, hösilage och halm är bra grovfoder för hästar.

För att ett hösilage ska vara så bra som möjligt så ska det ligga mellan 30-80% TS(torrsubstans)halt. Om TS ligger över 80% så räknas det som hö och om det ligger under 30% så är risken stor att balen blir möglig då det är så blött som bakterier trivs i.

Ella och Thea har fri tillgång till halm ute, i en hemmagjord halmhäck, och inne så strör jag boxen med halm.
Om man vill ha halm som foder så är det bästa vetehalm då havrehalt oftast har högre MJ(energi)halt.

Nu när Ella är dräktig så har jag valt att ge henne både Granngårdens avelspellets och betfor. Detta är för att hon började tunna ur för någon månad sedan.

Egentligen så tycker jag att kraftfoder är väldigt onödigt ifall man har ett hö med bra värden, men jag måste få upp Ella i vikt och hon kan inte äta så mycket grovfoder som hon skulle behöva.

Något som de flesta inte är medvetna om är att det är otroligt mycket socker i kraftfoder. Detta är inte bra för tex. fånghästar eller hästar som har lätt för att gå upp i vikt.
För hästar som går barfota så är socker väldigt dåligt för hovarna, självklart gäller detta hästar som inte motionerar bort sockret. Socker är den största orsaken till strålröta, vilket de flesta barfotahästar har.

Ett bra tips till er som har en häst som har svårt att gå upp eller ner i vikt är att beräkna ut en bra foderstat.
Det man räknar ut är MJ, g smb rp (gram smältbar råprotein), ca g (Kalcium gram) och P g (Forsfor gram).
Något man även måste tänka på är att en häst måste få äta minst 1,5 kg hö/100 kg kroppsvikt eller 1,8 kg hösilage/100 kg kroppsvikt per dag.
Man ska även tänka på att hästens dagliga tuggbehov uppfylls. Man har kommit fram till att vildhästar äter ca 60% av dagen, vilket är ca 14 h.
Om din häst tex. får 10 kg hö per dag så är uppfyller det inte tuggbehovet. Ett enkelt sätt att lösa detta på är att använda sig utan SMHN (småmaskigt hönät), vilket förlänger ättiden.
Ett annat exempel är att ta bort några kilo hö och ersätta det med halm då halm oftast har lägre värden än hö, och man kan därför öka på givan.

När man har hösilage så är det väldigt viktigt att lukta och kolla på balen innan man fodrar. Det kan lätt gå hål i plasten och mögel frodas ganska lätt då det bildas en jäsningsprocess. Det är även viktigt att man inte har en bal öppen längre än en vecka, beroende på temperaturen. Mögel utvecklas snabbare i värme!
Med hösilaget så måste man vara medveten om att, beroende på TS halt, ge mer än om du hade gett halm.
Ju blötare hösilaget är, destu mer måste du ge. Vattnet väger mer än vad man tror!

Om man har problem med sitt foder eller foderstat så är det jättebra att bolla tankar med någon kunnig inom området!

Jag tycker att det är bra att hitta minst EN grej inom hästeriet som man inriktar sig lite extra på.
Självklart kan man aldrig vara bra på allt, men man kan iallafall försöka bli bäst på något!

Mina ämnen jag brinner för är hovar, foder och nu dräktigheter.




Vad har ni fördjupat er mer i något, eller vad skulle ni vilja kunna mer om?

Som jag skrev i presentationen så köpte jag en ardenner hingst på 7 månader i december 2010.
Den lilla hingsten skulle jag ha kvar tills han den dagen han inte andades mer.

Alla undrade varför jag köpte en ardenner, och inte minst varför jag köpte en hingst.
Den frågan kan jag inte svara på så folk förstår. Men när jag såg hans annons på blocket så hade jag ingen annan tanke i huvudet än -"Han ska jag ha!".

Sagt och gjort, vi åkte och hämtade honom den 4:e december.
Jag var så lycklig att min bebis var hemma. Han var underbar men väldigt ohanterad.
Han var ohanterad, inte avmaskad, inte vaccinerad, inte verkad och han hade löss.

Jag visste att han skulle bli något, han hade en genomsnällhet som få hästar har.
Han fick iallafall gå med Ella första halvåret och efter det fick alla gå tillsammans. Thea tyckte verkligen inte om Rugge och varje chans hon fick så läxade hon upp honom. Han är otroligt dumsnäll och det tyckte inte Thea om.

När Rugge väl växte upp så fick jag börja separera honom från tjejerna vid brunst. Det var mitt första misstag.
Han blev ohanterlig och sprang ilsket mot människorna som kom in i hans hage.

Han menade inget illa, det vet jag idag. Han ville bara få bort den konstiga känslan han fått när han gått själv.

Förstå själva att bli avskärmade från alla kontakt med sin egen ras. De enda som riktigt förstår en.
Så fort brunsten var över så blev Rugge sig själv igen.

Sista månadena innan Rugge såldes så var han helt underbar.
Han gick att leda utan problem, han älskade att stå i hagen och bli kliad, han älskade att pussas och mysa.
Det bästa han visste var att leka! Leka tillsammans med mig och tjejerna. Vi kunde springa runt i hagen hur länge som helst.

Jag ville egentligen inte sälja min fina hingst, pappan till Ellas föl. Min första egenköpta häst. Den killen som alltid kommer vara kvar i mitt hjärta. Men mina leder satt stopp för att ha en stor, tung unghingst. Jag hade inget annat val.
Rugge bor nu uppe i Umeå med världens bästa ägare, som gör allt för att få det att funka. Hon gör allt för sina hästar och försöker, som jag, göra det så naturligt för dem som möjligt.
Men när man vill ha hästar naturligt så får man OTROLIGT mycket skit! Alla går emot en och tror sig veta bäst om andras hästar. Hästfolk är så dömande.
Just nu har Rugges ägare fått massa skit för att hon har sina hästar tillsammans. En hingst, en vallack och ett sto. Det har kommit fram att Rugge kommer döda vallacken och att stoet kommer döda någon människa i ren panik.
Sen när händer det?!

I det vilda så finns det tre olika flockar. Stoflock, hingstflock och flock med en hingst och flera ston.
Rugge är än så pass ung att han skulle vara i en hingstflock och där leker de, skyddar varandra och förbereder varandra inför framtiden. Hästar dödar inte. Visst, de kan bråka, men de dödar inte!

Visst finns det många hingstar som är "elaka", "ohanterliga" och "ilskna". Men det är något människan har skapat!
Så fort en hingst har en flock så är deras största instinkt att skydda.
Rugge har sin flock nu med en vallack och ett sto. Han kommer inte att döda någon som är hans flock.

Jag hoppas att fler öppnar upp ögonen och förstår att de flesta hingstar är underbara individer, det är bara dagens hästhållning och människorna som förstör dem.

Varning för bildbomb. Men man hinner ta ganska många bilder på två år :)

Jag har som sagt varit hästtjej i stort sett hela livet. Jag brinner för mina hästar, jag lever för mina hästar.

Tills fram till något år sedan så har jag alltid varit hoppintresserad. Jag ville ha smäckra halvblod som kunde hoppa hööögt!
När jag fick Ella så hoppade jag rätt mycket i början, när vi hade ridhus, vi hoppade aldrig under 80 cm och vårat rekord ligger runt 1.20.
Detta med en fet ponny, utan muskler, som hade dåligt anpassad sadel och för långt tjockt bett. En ponny som inte blivit riden ordentligt på över fyra månader. Jag mår helt ärligt dåligt när jag tänker tillbaka på våra första månader.
När vi väl flyttade från ridskolan så märkte jag att hon inte gick att rida på, varken ute eller på banan, ännu mindre hoppa.
Hon drog upp huvudet med helspänd kropp och skulle absolut inte slappna av. Inte ens i skritten...

Mamma pratade runt och det slutade med att hon köpte en barbackagjord och ett hackamore till mig.
Det fanns inte ett enda bett som Ella trivdes på och det fanns ingen sadel som satt bra på den feta ponnyn som även är överbyggd. Visst fanns det bett som hon gick bättre på, tex. tvådelat pelham, men hon ville inte acceptera att ha något i munnen.

Vi började jobba från marken. Komma närmare varandra. Bygga upp muskler utan ryttare.
Några gånger i veckan red vi ut på långa skritturer och bara njöt. Vi red ut barbacka i bara grimma och ett grimskaft. Vi klättrade i skogen. Vi blev vänner.

Idag känner jag att jag har världens bästa vän, och hon heter Ella.
Hon blir alltid glad när hon ser mig, hon försöker alltid göra sitt bästa, även om hon ofta har lite för mycket krut.

I framtiden vill jag kunna bygga upp trevliga relationer tmed andra hästar. Jag vill kunna fördjupa mig mer inom ridningen och jag vill inte vara indelad i någon klass. Jag vill inte vara varken hopp- eller dressyrmänniska. Trav- eller galoppmänniska. Jag vill vara ETT med hästen.

När jag känner mig redo vill jag starta en liten verksamhet. En lärorik plats där man får lika mycket teori som ridning. Där man lär sig om hästen som individ och hur man gör för att utvecklas som människa med sin häst.
En plats där hästarna går på lösdrift i stora kupperade hagar i en stor flock. Fri tillgång till foder och stora ligghallar.

Jag hoppas att jag en dag kommer lämna ett avtryck här på jorden.
Jag vill visa vem jag är och vad jag går för!

Ella ca 2 månader efter jag fått henne.

Ella i januari.

Eftersom att det är så många som kikat in här idag så tänkte jag göra en kort presentation om mig och hästarna!

Jag heter Johanna, är 21 år och bor i Klockrike som ligger i Östergötland.
Jag är ursprungligen från Ludvika, Dalarna, men flyttade hit för 3 år sedan till min pojkvän(Christoffer) sedan 4,5 år tillbaka.
Jag har ridit ända sedan jag var nio år och har ridit på ridskola i ca 5 år, annars har det varit sköthästar osv.
Just nu bor vi på min sambos morfars gård och har eget hus. I huset bor även våran hund Elliot och Christoffers mammas katt som hon lämnade när hon flyttade härifrån.
På gården har vi en gammal ko- och grisladugård som vi byggde om till stall för tre år sedan.
I stallet finns nu två boxar och i dem står min ponny Ella och min bästa väns häst Thea.
Vi har stora hagar, 1 liten ligghall och 2 lite större ligghallar.
Hästarna går ute dygnet runt i ca 9 månader om året och resten av tiden står de uppstallade.
Båda hästarna går barfota och har fri tillgång på halm(vinter/vår/höst).

Cinderella, kallas Ella till vardags, är min D-ponny på 10-16 år som jag fick 1 maj 2009.
Hon är tysk import med okänd stam och gick som ridskoleponny i ca 2-3 år innan jag fick henne.
Ella var väldigt svår att rida i början och jag märkte ganska snabbt att de närmaste månadena skulle bli riktigt jobbiga!
Allt eftersom släppte spänningarna och hon började bygga på väldigt fina muskler.
Efter ca ett år så valde jag att flytta från mitt dåvarande stall då stallägaren och jag inte kom överens.
Jag och min kompis Lisa red/åkte moppe ca 2 mil in till hennes stall, som hon så snällt fixade in mig och Ella i.
Detta var bland det bästa jag gjort Ella!
Ella skulle stå i Theas hage. Jag trodde att det skulle gå riktigt dåligt ,då Ella är sjukt låg i rang och blivit rejält mobbad av de andra hästarna, men Thea tog Ella under sina vingar och de har varit bästisar enda sedan dess.

Då Lisa skulle börja skolan så tog jag Thea på foder och hon fick hänga med ner till Klockrike när vi flyttade.
Efter ca 9 månader så fick jag lämna tillbaka Thea då jag hade köpt en liten ardennerhingst, på 7 mån, vid namn Rugent.
Thea kom sedan tillbaka efter ca 3-4 månader då Lisa skulle flytta till Uppsala, och vi kom överens om att Thea skulle stå här gratis och hon fick köpa allt runt omkring.
Rugent stod hos mig i nästan två år innan han fick en ny ägare. Han är nu tre år och nyligen kastrerad. Det är honom Ella blev betäckt av.

Hoppas denna presentation blev bra och om ni undrar något så är det bara att fråga på!

Ella

Eftersom jag inte riktigt vet hur långt det är kvar tills fölning så tog jag igår tummen ur och byggde om Ellas box!
I stallet så har vi tre boxar på rad. Theas längst bort, Ellas i mitten och Rugges förra box(som nu varit förvaring för halm, hösilage och täcken) närmast ingången.
Egentligen så ville jag göra två mellanstora boxar istället för en liten och en jättestor, men då det bara var jag så blev det lite för mycket jobb.
Thea är nog väldigt avundsjuk på Ella nu... Stor box och fri tillgång till hösilage på nätterna.

Här är en del av rivningen + resultatet!

Lilla livet i magen har börjat leka rackare nu! Stackars lilla Ellan får nog inte många lugna minuter om dagen.
Senast igår höll min snälla ponny på att sätta tänderna i både mig och Thea då hon hade druckit flera liter vatten, vilket gör att fölis rör på sig MASSOR.

Jag har nu bestämt att Ella inte får ridas mer tills ungen ploppat ut.
Hon har blivit tröttare och tröttare för varje dag som går, och inte nog med det så har hon blivit så sjukt klumpig så hon har halkat omkull rejält ett par gånger!

Jag har nu börjat fundera på om jag ska sko Ella, jag vill inte att hon ska ramla mer både för hennes och bebbens skull. Det skar verkligen i hjärtat sist Ella halkade och la sig platt på sidan och benen vek sig åt alla håll och kanter...
Vad jag förstått så är det "bästa" att sko med är flappskor, att det är som en heltäckande plastsula med en halv järnsko fram vid tån. Varför det bara är en halv sko är för att det ska kunna spikas fast i hoven men ändå lämna frihet åt trakterna så hoven kan vidgas.
Jag mår dåligt över bara tanken att spika fast skor på Ella då hon gått barfota utan problem i snart två år. Men utan motion, mer vikt och sockerrikt foder så ser hovarna ut som skit, rent utsagt, och detta gör det inte heller värst behagligt för Ella att gå på.

Foder är även en återkommande sak som finns i hjärnan på mig.
Ella började för några veckor sedan att tunna ur och har nu inte en enda fettdepå att ta utav. Hon har bara muskler och en rikligt stor mage kvar.
För två kvällar sedan så slängde jag in ca 20-30 kg hösilage i boxen. Jag trädde först över balen med ett hönät på 5*5 cm och sen lade jag i det i det stora SMHN med lite löshösilage runtom + lite på golvet.
Detta har gått väldigt bra och jag är riktigt nöjd över hur snällt hon behandlar näten!
Utöver hösilaget så får hon även fri tillgång på halm, 1 kg utav granngårdens avelsfoder, lite vitlök, 1 dl B-vitamin, 1 dl nyponskal, 3 dl(uppblött) silad betfor och lite morötter.
Själv tycker jag att det är lite för mycket men Ellas kropp verkar  behöva det.
Nästa vecka kommer hösilageanalysen hit med så då ska jag göra en rejäl foderstat till båda hästarna!

Utöver allt detta så mår vi alla ganska bra än om jag är lite trött i huvudet pga. allt kring föl, Ella och Thea.
Ella igår kväll 07022013

Kalaskulan 02022013

Jag ska försöka bjuda på lite nya mag- och kroppsbilder på Ellan iallfall veckovis så ni kan se hur allt utvecklas.



Denna vecka har jag iallfall märkt att mjölkkanalerna har börjat att fylla på lite + att Ella har blivit en riktig PMS-kärring.
Må detta föl hitta ut snart!