I söndags fick hästarna stå inne och äta sin frukost så jag kunde samla upp lite kiss från Ella.
Jag satt över en timme i stallet och väntade på att hon skulle släppa några droppar!
Till slut kissade hon lite och jag sprang fort fram med min lilla hink... När hästarna väl var ute så skulle jag stänga igen stalldörrarna och råkade då hälla ut den del av kisset. När jag väl kom in och öppnade paketet med provet i så märkte jag att det behövdes otroligt lite kiss, tur var väl det!
Jag satt och pratade med Sofia, Theas fd. medryttare som numera är en av mina närmaste vänner, under hela test-tiden. Jag fick en stor klump i magen och jag satt och skakade... Jag var så himla nervös!
Resultatet skulle visa sig inom 5-10  min men redan efter 2 min visade sig ett streck. Jag blev överlycklig och tårarna började komma. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag ville bara hoppa upp i luften och göra bakåtvolter!
5, 10, 20, 60 minuter gick och det visade fortfarande bara ETT streck!
Ella är dräktig!

Nu har jag lånat boken "att bli med föl" och den läste jag ut på 1 h. Nästan allt som står i boken har jag redan läst när jag googlat runt. Det jag inte visste var att det fanns så mycket som kunde gå fel vid fölning. Allt från felläge till navelbråck.

Det jag är mest nervös över är att jag kommer missa fölningen och att det blir komplikationer runt fölningen. Att Ella inte får tillräckligt starka krystvärkar eller att fostret ligger fel osv.

Allt innan fölning är också krävande. Att inte veta när fölet kommer är väldigt stressigt då man ska vaccinera mot stelkramp och hästinfluensa 1 månad innan fölning, att man ska öka på fodret vid månad 8, att man ska köpa "fölväska" med olika viktiga saker i, att jag måste sätta om hagen och att jag måste vaka.
Den stora frågan är alltså NÄR, när kommer fölet och när ska jag börja göra allt??

Det är så mycket frågor som jag inte får svar på.

Om man bortser från allt detta så ska det bli så sjukt kul och lärorikt att få föl.
Jag skiter fullständigt i att det blir en konstig korsning, för det kommer bli mitt egna, första föl. En helt underbar korsning av mina favorithästar och det kommer bli en kanonhäst inom NH och AR som jag förhoppningsvis kommer sätta igång med inom några år.
Om Thea flyttar sen så är det klart att det blir skönt för mig att bli av med stressen att jag måste köpa/låna ny häst när hon åker.

Ella mår förövrigt bra även om hon verkar allmänt trött och tjurig(mot Thea och magen). Hon är i perfekt hull och äter väldigt lugnt och fridfullt.
Imorgon så ska jag och Elin ut på en tur i skogen, jag på Ella och Elin på Thea. Detta för att hon ska få skritta lite på Thea nu när Ella är dräktig.
Vi får se hur länge Ella orkar bära mig, men jag är förberedd på att kommer behöva leda henne  en del.
Jag tänkte iallfall testa rida med nya repgrimman med dubbla knutar + matchande reptyglar.

Nu ska jag skriva lite på mitt projektarbete så det blir av någongång!

Nu har jag varit ganska frånvarande här ett tag, och om jag ska vara ärlig så har jag varit ganska frånvarande vad gäller ALLT.

Min plan var ju att sätta igång Thea ordentligt, jag gjorde till och med ett helt träningschema för januari.  Snart är januari slut och jag har ännu inte satt igång henne.
Jag var ute och red en lång skogstur med henne för snart två veckor sedan men efter det så har jag varit tvungen att komma ikapp i skolan och förra helgen blev jag sjuk.
Jag hoppas kunna komma igång så snart som möjligt men jag vet inte om det kommer hända.
Det är nog inte många som vet det men jag har otroligt dåliga leder sedan ca 6 år tillbaka och det blir bara värre och värre för varje år. För några månader sedan började jag få huvudvärk/migrän dagligen och min högra axel har pajat.
Det börjar kännas lite så att JAG bara kommer att hålla för skogsridning, vilket ni kan förstå är inte så himla kul.
Jag älskar att utvecklas tillsammans med hästarna, men just nu känner jag inte att det är möjligt.
För någon vecka sedan så fick jag mina repgrimmor jag beställt och jag kände att NU ska jag komma igång med "NH", träna Ella från grunden, komma närmare Thea. UTVECKLAS!

Till råga på allt så känner jag att min stundent är lååångt borta och jag tror inte att jag kommer att gå ut skolan med ett slutbetyg. Det känns helt sjukt att jag, efter 6 år, inte kunnat göra klart 1250 p i gymnasiet.
Jag är snart 21 och har inte gått ut gymnasiet.
Mina tankar börjar bollas om att jag inte kommer kunna göra det jag alltid drömt om. Starta egen verksamhet men inriktning teori, ridning och läger. Att utbilda mig till hovvårdsspecialist är något jag måste börja lägga på hyllan.

Jag orkar knappt gå upp ur sängen för det enda jag får veta då är hur värdelös jag är som inte kan göra något!
Jag har absolut DRIVET till att göra saker, men min kropp säger emot mig i allt jag gör. Även att gå ut med hunden i 10 min är en utmaning för mig och jag måste hela tiden pressa mig själv/min kropp för att ens kunna göra något överhuvudtaget.

Just nu vill jag bara bävra in mig i huset och kasta bort mitt liv. Hoppas på att min sambo kan hitta ett bra jobb så jag bara kan ligga i soffan hela dagarna.

Jag hoppas INNERLIGT att min livskraft kommer tillbaka igen. Jag vill verkligen känna mig som en normal människa igen!

Den 29:e ska jag på evk på skolan igen. Det är absolut det jag behöver just nu. Ännu mera skit  från skolan som jag trodde skulle hjälpa mig!

Mina fina. Sofia, Thea och Ella!

Nu låter jag säkert jättedeppig, och ja, det är precis vad jag är.

Jag hade tänkt börja rida Thea redan igår men istället fick jag åka till både hit och dit, och när jag väl kom hem så var det mörkt.

Det är riktigt fint väder nu, hela 15 grader på solsidan av huset, så det var nog tur att jag väntade med ridningen tills idag!
Efter ridturen så tänkte jag sätta mig ner och skriva ett litet "igångsättningsschema", annars vet jag att jag inte kommer hålla igång ridningen.
Det känns lite tråkigt att behöva skriva ett schema, men det är verkligen enda sättet för mig att ta mig upp på hästryggen. När man har ett schema så ser man klart och tydligt sina konekvenser ifall man missar en dags träning, och det är precis vad jag behöver... Den extra pushen.

Det var ett tag sedan.

Nu har julen gått förbi och vi är inne på ett nytt år.
I år fyller både jag och Ella hela 21(!!!!!) år.

Nu när Ella troligtvis är dräktig så har jag och Lisa kommit överens att jag ska börja sätta igång Thea, för sista gången förhoppningsvis!
Jag ska nu skritta ut i några veckor för att sedan börja med korta galopper i omgångar, allt detta under rakställning = ute i skog och mark.
Ska bli riktigt spännande att börja rida Thea på riktigt igen. Det var ett tag sedan.
Jag siktar på att kunn rida ett LB dressyrprogram, och kanske hoppa någon låg bana, innan slutet av sommaren.

Nu kommer alltså bloggen handla om Thea och hennes utveckling!
Självklart kommer jag uppdatera om Ella med, men troligtvis inget om ridning...





Hörs i framtiden!