Nu har jag äntligen sovit lite så nu tänkte jag berätta lite för er!


I onsdags började mjölken rinna och Ella betedde sig riktigt konstigt. Tempen låg på 37.1 vilket är väldigt lågt för henne.
På kvällen sprutade mjölken, som var tjock och söt, ut och Ella såg allmänt rastlös ut och tempen var fortfarande lägre.

Jag smsade min mamma och Sofia att jag skulle börja vaka, detta var 22.08.
Jag satte mig ute i hagen med en kopp kaffe och en pannlampa strax efter 22.30. Hon lade sig ner ett par gånger och suckade/stönade för att sedan rulla sig.

Jag fick besök vid 23.20 och jag sa då till honom att jag inte kunde prata då jag trodde att det snart var dags. 
Kl 23.40 ringde jag min sambo och sa att det var dags och fyra minuter senare gick vattnet.

Den vita fosterblåsan syntes. 
En vit liten hov.
Ett ljust ben.
En till hov.
En rosa mule och ett till ljust ben.

Allt gick bra tills pannan kom. Ella kämpade och ställde sig upp, men det kom ingen vart.
När hon väl lade sig igen så fick jag hjälpa till att dra. 
Ut kom ett söt litet fuxföl med stor bläs. 
Jag trodde direkt att hon var död då hon inte rörde sig, inte heller andades.
Jag drog längst med näsborrarna så tills hon började andas.

Ella låg kvar och var lite tagen tills bebis kröp fran till mulen på henne. Hon började "brumma" rejält och har inte slutat sedan dess.
När hon väl började röra sig lite så ville kunde hon inte ställa sig upp. Hon försökte flera gånger men sedan gav hon upp. 
Det började bli riktigt kallt och det var rikligt med dagg.
Jag tyckte inte att hon kunde ligga ner längre så Christoffer fick leda Ella och jag bar Rebelle in i boxen.
Väl inne i boxen så ställde hon sig upp och hittade mjölkbaren.

Jag hade alla möjliga känslor och det pirrade fortarande i magen. 
Visst kom det ett par tårar. Vem skulle inte gråta när man fått ett sådant perfekt föl från min älskade ponny och min älskade Ruggis.

Just nu står de ute i hagen och Rebelle springer som en galning, äter mycket och sover i mammas hö.

Veterinären var här igår och tog en foalcheck och antikroppshallten var perfekt.

Här är några bilder.

 

En timme gammal och ska precis tutta.

Jag kan ännu inte fatta att hon är här. Att hon är min. Att hon blev allt jag önskat mig. Att allt gått bra.

Inatt strax innan 12 föddes ett litet fuxsto med bläs och ljusa ben.

Ella är en helt underbar mamma!

 

Fölis har diat och bajsat och Ella har släppt efterbörden.

 

Berättar mer imorgon och lägger upp lite bättre bilder!

 

Jag har börjat bli lite nojig över hur det kommer bli att få ett föl i mars/april.
Det är kallt, blött och blåsigt. Alltså inte det ultimata vädret för ett föl.

Jag vill såklart att fölis ska få vara ute så mycket som möjligt, och då har jag funderat lite på ett föltäcke.
Googlade lite och hittade ett föltäcke från Amigo, 200 g med magplatta. Dock låg priset på hela 399 :- vilket jag tycker är sjukt dyrt.
Iof så har jag kvar massor av fleece och vatten- och vindtåligt tyg sedan jag skulle göra häst- och hundtäcken.
Jag har även mönster till massor av olika hundtäcken vilket även kan användas till föl.

Det lutar nog mot att göra ett eget täcke, men jag vet inte riktigt vad jag ska använda för mått osv.
Min symaskin är inte heller 100 då den har några år på nacken, och om jag ska göra ett eget täcke så är det klart att jag vill att det ska hålla!

Jag har förstått att föl som föds i kallt väder sätter/föds med en tjock vinterpäls. Jag vet däremot inte om pälsen står emot både snö, regn och vind utan att fölis blir sjuk.

Det är så otroligt mycket att tänka på, och jag kan säga er att jag blir inte klokare, det spelar ingen roll hur mycket jag läser på.
Det enda jag vet är att det ska bli sjukt kul och spännade med ett litet Rugge-Ella föl!
Nya upplevelser inom hästeriet, en helt ny nivå!
Rugge, nästan 2 år.

Idag lutar det tyvärr mot att hästarna får stå inne. Det är halft snöstorm och det blåser åt alla håll och kanter, inte ett enda ställe där det är vindstilla.

Thea blir så himla spänd när det blåser ute då hon går och lutar med huvud och hals. Hon klarar inte av att gå i blåst då hon aldrig får slappna av, även om hon har täcke på sig.
Ella vill jag helst inte dra på ett täcke på.

Jag får hoppas att blåsten lägger sig så de får komma ut och röra sig iallafall några timmar!