Självklart är det en jobbig period nu och hästarna har fått vara i bakgrunden av mitt liv för tillfället.

Men de lever och mår bra här hemma på gården. 
Egentligen skulle de ha åkt på bete förra veckan men pga. mitt mående så fick jag skjuta upp det.
Istället hoppas jag på att de åker nu i helgen eller nästa vecka.

Jag var nere vid hästarna idag för att fylla på vatten och då passade jag även på att ta några bilder.
Man märker tydligt på dem att de behöver få mer uppmärksamhet och motion då båda blev något galna när jag kom ner dit.

Jag låter bilderna tala för sig själv.

Jag har visst inte varit inne här på ett tag, men jag har ärligt talat inte haft mycket ork eller lust till att varken blogga eller träna hästar. 

Thea har ju som sagt flyttat och det går jättebra för henne hos hennes ägare. 
Ella och Rebelle går mest och skrotar i hagen men ibland tar vi en promenad, uteritt eller kör lite akademiskt både från marken och uppsuttet.

 

 

Nu var det ett tag sedan jag skrev sist. 

Det som hänt är att Ella stått då jag varit taskig i lederna och Rebelle bara växer på.

Var ute och fotade dom idag när dom fått en extra bit hage som vi snabbt fick bygga idag då Ella bestämde sig för att rymma dit.
Annars så har Rebelle fastnat med huvudet i en stege, vilket har efterlämnat lite småsår, brännsår och svullet kindben. Hon mår bra och så och hon lät mig ta av stegen utan större protester, men jag kan ärligt säga att det var det läskigaste jag varit med om. 
Himla skönt att veta att hon litar på mig i lite stressiga situationer. Min lilla pingla!

Förövrigt så har jag planer på att sätta igång Ella och ta med mig Rebelle som handhäst från och med den 27:e då Thea flyttar till sin ägare den 25:e. 

Jag tror jag kommer få mindre ångest över att rida då jag vet att Thea blir aktiverad hos sin ägare.
Det kommer ju självklart bli tomt utan Thea men det ska bli så skönt på samma gång. Att bara få ha mina två tjejer i stallet kommer bli ett nytt äventyr!

 

Förra söndagen (6/7) så åkte hästarna till nya betet.
Rebelle ville inte in i transporten och vi fick till slut tömma hela transporten på inredning och börja om från början.
Rebelle visade att hon stått på Spanska riskolan i sitt tidigare liv, vilket innebar mycket fina luftsprång in i en ladugårdsvägg, en plywoodskiva och även in i transportdörrarna.
Även att stegra tyckte tjejen var roligt... Ända tills hon gick omkull!
Hon fick även hovarna fixade av en otroligt lugn och duktig man och Rebb visade även där att hon kunde konster. Buga är tydligen roligt?

Tur att det fanns fler personer med då jag fick så otroligt ont i hela kroppen, mest händerna och handlederna, och utan dem hade det inte funkat! 
Jag är så tacksam över denna familj som hjälpt så mycket med Rebebb utan att förvänta sig något annat tillbaka än hästvaktning och vattenfyllning. GULD värda är dem!

Här är några bilder från gamla betet!

Denna tjej och hennes mamma (fuxen) har jag totalt fastnat för! 

 

Nu har jag äntligen fått mitt nya objektiv och jag är sååå nöjd!

Här kommer lite bilder från dagarna som varit.

Har nu lånat ett objektiv för en stund. Mitt är helt kaputt :(

Det enda som har hänt är att Rebelle växer och ska få åka på sommarbete i maj, om allt går som det ska.
Jag och Ella har börjat träna lite AR och det går SUPER. Hon trivs så bra med den träningen från marken. Vi har fått läxa av equiterapeuten då Ella saknar lite muskler i bakre delen av kroppen, vilket även gör att det inte blir någon ridning på minst tre veckor till. Det gör mig ingenting då vi klarar oss med arbete från marken!

 

Det har inte hänt så mycket på senaste.

Rebelle har växt till ca 135 cm och kan nu stå utan Ella i hagen.

Här är några bilder från i torsdags!
Min kamera måste rengöras så bilderna är inte jättevackra. Heh.

Här har det inte hänt mycket på länge.

Rebelle blev iallafall sex månader i fredags och hennes pass är klart!
Anledningen till varför Rugge står som okänd är helt ärligt för att jag inte hade råd till att punga ut över fem tusen för ett pass. Jag har trots allt varit utan inkomst sedan oktober pga. att jag gick in i väggen i juli/augusti och då blev studierna påverkade = inget CSN + återkrav.

Jag har i vilket fall sagt till mig själv att inom två år så ska Rugge stå med i passet, då man kan komplettera i efterhand.

Rebelle är nu ca 130 cm och högre bak. Bara 12 cm kvar tills hon är lika stor som Ella.... Jag trodde att Ella var 145, men tji fick jag. Jag har nästan en C-ponny....

Annars så har jag nu börjat leta medryttare till Ella då jag verkligen vill att hon ska komma igång igen.
Jag hade en annons uppe för några månader sedan men jag fick bara svar ifrån 12 åringar, vilket hade varit helt okej om det vore någon annan häst. Jag vågar helt ärligt inte släppa ut ungar i skogen på Ella då hon tycker att det är otroligt roligt att springa snabbt. Ifall något skulle hända så skulle jag få sådana otroliga skuldkänslor.

Men iallfall. I förra annonsen så sökte jag någon som ville köra lite akademiskt och att medis skulle arbeta mycket från marken. Det var INGEN som läste det. Alla frågade direkt om att rida och hoppa. Speciellt hoppa. "Hur är hon att hoppa?", "När får man börja hoppa?", "Hur högt har hon hoppat?". De meningarna fick jag många av.

Det är tragiskt när man skriver en annons om hela Ellas situation, att hon haft föl och att hon inte har speciellt mycket muskler för tillfället, för att sedan få sådana dumma frågor som jag redan skrivit ut i annonsen. Jag skriver ALLTID att jag inte vill att medryttaren ska hoppa.

Skitsamma.

I denna annonsen struntade jag i att skriva att jag sökte någon som ville träna akademiskt och vips så fick jag svar. 

Jag vet inte ens om jag vill svara på mejlet. Jag får sån ångest så fort yngre tjejer skriver då jag egentligen bara vill skrika ut NEJ, nej jag vill inte ha dig. Men samtidigt måste jag ändå tänka på hur det var när jag var yngre. Jag var tuff och ansvarsfull. Klart att det måste finnas fler sådana?

Jag vet att jag måste skaffa medryttare för jag vill verkligen inte se Ella stå i hagen och tyna bort, se musklerna försvinna och lederna bli sämre. Jag vet även att jag inte kommer att klara det själv. 
Jag har nog mycket press på mig att gå och mata hästarna fyra gånger per dag, verka hovarna varannan vecka, borsta, byta täcken osv.

Jag har egentligen ingen lust att sätta igång Ella när jag vet att det står en till häst i hagen som också borde sättas igång och jag får sån ångest över det. Det blir sån press då jag vill att alla hästarna ska må bra.

Ne, nu måste jag gå ut med Elliot och slippa tänka på det här. Varje gång jag tänker på det så vill jag bara gå och lägga mig igen.

2013 har, på många plan, varit ett skitår för mig.
Jag tänkte nu testa att göra en liten lista med mål för att få mig lite fokuserad på att göra detta år bättre!

Mål för mig:
- Må bättre
- Träna mer
- Ta tag i saker som jag skjutit upp
- Gå ner 5 kg
- Uppskatta det positiva
- Bearbeta det negativa
- Aktivera Ella minst tre dagar i veckan

Mål för Ella:
- Träna upp konditionen
- Inkörning
- Hitta en bättre form/bärighet
- Få kroppen bättre
- Bygga muskler
- Minska strålrötan på framhovarna

Mål för Rebelle:
- Kunna gå ut på promenad utan protester
- Bli verkad utan att tjaffsa för mycket
- Ha sele på ryggen

Mål för Thea:
- Bli igångsatt till våren
- Kunna tömköras ute i Klockrike
- Påbörjad inköring, kunna dra däck/stockar
- Få upp konditionen
- Bygga muskler
- Minska hålväggarna på hovarna


Det som är markerat i fet skrift är de saker jag tycker är det viktigaste och är alltså det jag kommer lägga mest fokus på.

Jag får försöka påminna mig själv om denna lista, och förhoppningsvis kan jag bocka av några punkter innan året är slut!

 

8 dagar gammal.

 

Sju dagar.

Tre månader.

 

 

Jag förstår inte vart tiden tagit vägen... Rebelle är nu tre månader och en vecka gammal.
Hon har redan gått på promenader i Klockrike city, blivit verkad, borstad och stått uppbunden.
Snart är det dag att boka chipmärkning och färgbedömning för att sedan fixa pass.

Jag ser henne växa upp till en helt underbar och nyfiken häst som älskar att följa med in i stallet och fixa mat samt hjälpa Per-Arne i ladugården.

Jag ser henne som det bästa som hänt min lilla flock, min egna perfekta lilla stoflock.

Nu hoppas jag innerligt att hon kommer att hålla sig frisk hela livet så jag får många år med denna tjej. Hon är helt underbar!