Mina hjärtan. Det värmer så mycket när man ser sin karl lysa upp när han fick gosa lite med Belle.

Mina planer för Rebelle i framtiden är att hon ska bli inkörd och Christoffer har så snällt gått med på att hjälpa till. Han sa även att han kunde lära sig att köra för att sedan kunna följa med mig och Ella ut på några turer.

Visste ni föresten att min karl har ridit på Ella ett par gånger? Han har till och med Galopperat. Jag kan säga att jag hade en väldigt nöjd man då! 

Nu har tiden bara flugit iväg och Rebelle är redan 18 dagar gammal.

Hon har skjutit i höjd och snart kommer det nog bli svårt för henne att dia.
Allt har iallafall gått bra hittills och hon börjar bli mer social.
Hon är inte dålig i magen något mer utan nu verkar allt vara lugnt.

I onsdags släppte vi ihop alla tre och det har än så länge funkat kanon.
Thea är en perfekt plastmamma som hjälper Ella att hålla koll på lilla Belle.

Igår eftermiddag öppnade jag upp hagen så de kan gå bort till andra hagen och det har gått jättebra att ha dem i en så stor hage.

Utöver detta så var jag och Lisa(Theas ägare) inne med Thea på klinik i onsdags och vi fick ett inte allt för roligt besked. 
Nu ska vi försöka så gått vi kan och hålla tummarna att hon kommer att stanna här i livet i många år till!
Jag trodde ärligt inte att jag tyckte om den knäppa hästen så mycket som jag egentligen gör.... Finaste Thea <3
Thea kommer alltså att stanna kvar här på gården som sällskap till Ella och Belle.

 

 

Nu börjar stressen släppa lite.

Rebelle är redan 10 dagar och hon blir bara finare och finare.
Mätte henne lite halft idag (dock på ojämn mark) och hon är mer än 96 cm i manken. Jag tror hon kommer att bli upp mot 160 cm. Om jag fick drömma lite så hoppas jag att hon landar på 170 cm. Bred med kort rygg och fin resning.

I alla fall så är Belle bäst på att använda ligghallen till det den är till för. Att ligga i.
Hon är fortfarande lite skygg och vill helst springa iväg när man kommer, men när man sätter sig på knä och väntar så tar det inte långt tid innan hon blir lite nyfiken.

Jag har egentligen inget mer att berätta och om jag ska vara ärlig så vill jag bara visa er mina bilder på de finaste jag har.

Jag kan fortfarande inte förstå att Rebelle är här. Jag sitter i timmar och stirrar på dem i hagen och jag känner bara ett lugn som drar över mig.

Rebelle mår jättebra och hon springer och busar både med sig själv och mamma.
Hon har många gånger smakat mammas mat och vatten samt att hon härmar mammas olika rörelser.
Hon är otroligt självständig för att vara fem dagar men samtidigt är hon väldigt nyfiken på allt runt omkring. 

Hon är verkligen en liten kopia av Rugge.

Ella är fortfarande hönsmamma men hon börjar släppa lite på avståndet mellan henne och Rebelle. Man ser att hon är lugn och fridfull i själen, en helt ny ponny.
Jag är dock fortfarande lite rädd att det är något fel på Ella då hon sparkar upp mot magen och kliar sig om bakbenen.
Hon är lite blodig "där bak" och har även flytningar(?) som är genomskinligt.

Imorgon kommer jag att släppa ut henne själv en stund i hagen så livmodern drar ihop sig och så får jag se om flyningarna försvinner.
Jag hoppas innerligt att allt är normalt, att det bara är så att hon rensar livmodern, annars blir det att ringa ut veterinären igen.

Jag ska även erkänna att jag faktiskt inte avmaskat Ella än, vilket man ska göra samma dag de fölat, då hon inte har någon mask och jag inte tycker att det inte är nödvändigt att avmaska i onödan.

Däremot så har Rugge gått i hagen som de går i nu vilket innebär att det är stor risk att det finns spolmask vilket kan vara dödligt för lilla Belle. Jag ringer veterinären imorgon och kollar så slipper jag oroa mig i onödan!

Vad gäller "träning" för Ella så kommer jag att placera ut några bommar som jag tänker att hon ska skritta över för hand. Detta för att hon kan jobba upp ryggen lite då hon blivit väldigt svankig.

Här kommer iallfall några bilder från idag.
Bilderna blev väldigt pixliga då det var sånt dassigt väder idag.

 

Nu har jag äntligen sovit lite så nu tänkte jag berätta lite för er!


I onsdags började mjölken rinna och Ella betedde sig riktigt konstigt. Tempen låg på 37.1 vilket är väldigt lågt för henne.
På kvällen sprutade mjölken, som var tjock och söt, ut och Ella såg allmänt rastlös ut och tempen var fortfarande lägre.

Jag smsade min mamma och Sofia att jag skulle börja vaka, detta var 22.08.
Jag satte mig ute i hagen med en kopp kaffe och en pannlampa strax efter 22.30. Hon lade sig ner ett par gånger och suckade/stönade för att sedan rulla sig.

Jag fick besök vid 23.20 och jag sa då till honom att jag inte kunde prata då jag trodde att det snart var dags. 
Kl 23.40 ringde jag min sambo och sa att det var dags och fyra minuter senare gick vattnet.

Den vita fosterblåsan syntes. 
En vit liten hov.
Ett ljust ben.
En till hov.
En rosa mule och ett till ljust ben.

Allt gick bra tills pannan kom. Ella kämpade och ställde sig upp, men det kom ingen vart.
När hon väl lade sig igen så fick jag hjälpa till att dra. 
Ut kom ett söt litet fuxföl med stor bläs. 
Jag trodde direkt att hon var död då hon inte rörde sig, inte heller andades.
Jag drog längst med näsborrarna så tills hon började andas.

Ella låg kvar och var lite tagen tills bebis kröp fran till mulen på henne. Hon började "brumma" rejält och har inte slutat sedan dess.
När hon väl började röra sig lite så ville kunde hon inte ställa sig upp. Hon försökte flera gånger men sedan gav hon upp. 
Det började bli riktigt kallt och det var rikligt med dagg.
Jag tyckte inte att hon kunde ligga ner längre så Christoffer fick leda Ella och jag bar Rebelle in i boxen.
Väl inne i boxen så ställde hon sig upp och hittade mjölkbaren.

Jag hade alla möjliga känslor och det pirrade fortarande i magen. 
Visst kom det ett par tårar. Vem skulle inte gråta när man fått ett sådant perfekt föl från min älskade ponny och min älskade Ruggis.

Just nu står de ute i hagen och Rebelle springer som en galning, äter mycket och sover i mammas hö.

Veterinären var här igår och tog en foalcheck och antikroppshallten var perfekt.

Här är några bilder.

 

En timme gammal och ska precis tutta.

Jag kan ännu inte fatta att hon är här. Att hon är min. Att hon blev allt jag önskat mig. Att allt gått bra.

Här kommer två bilder på Ella från igår.

Snart ska jag åka iväg till skolan för att skriva ut mig, jag var där redan igår och lämnade böcker och datorn, men idag ska jag skriva på en massa papper som de inte hade klart igår.

Det lovades dåligt väder idag men jag känner på mig att vi får några timmar utan regn.
Jag tänkte då fixa hovarna på Ella och sedan få med henne på ett kort träningspass från marken.
Det ska bli kul att se hur mycket hon kommer igår då vi började med lite öppnor och slutor från marken i vintras.

Ella är en sådan häst som blir lätt psykiskt trött på arbete och har väldigt svårt att koncentrera sig. Det finns alltid så mycket annat runt om kring som är roligare att fokusera på.
När hon tröttnat på en uppgift så visar hon det väldigt tydligt, och ibland börjar hon även "spela dum". Då står hon där som tex Rugge (ni som vet hur man är), hon bara stannar och kollar på en som att man är dum i huvudet. Hon vet då inte hur man går fram, bak eller flyttar sig åt sidorna. Man är tillbaka på 0.

När fölet är föds så kommer jag, efter några veckor, börja träna Ella i hagen. Bara från marken till en början.
Jag har sedan ett tag tillbaka velat börja med lite AR, och det är det jag och Ella ska köra igång i sommar.
Jag längtar tills Ella får en fin kropp, finare överlinje, bättre muskler och framförallt starkare hjärna.

Jag har så många ideer och jag längtar tills jag kan börja bygga upp min lilla ponnyskrutt igen!

Dagen började med regn. Massvis med regn.
Ellas hage var så sjukt äcklig och jag visste inte riktigt hur jag skulle få ihop det med hage till henne.
Vi har ganska många hagar, men de flesta saknar en stolpe eller några isolatorer.
Jag funderade på om jag skulle släppa Ella till hagen på baksidan av ladugården, men då skulle hon bli orolig då hon inte ser Thea + att det är svårare att hålla koll på henne.
Det slutade iallfall med att de fick gå tillsammans i en lagomt stor, torr och inte så jätteupptrampad hage.
Ella var så himla glad över att få gå med Thea igen så hon struntade i maten och istället busade massor.
Det bästa hade varit om de kunde gå tillsammans ända fram till fölets föds då de trivs så himla bra ihop, de har sin rangordning och båda funkar bra med de platser de har i lillflocken.
Thea med ledarrollen och Ella som följaren.

Ella har idag varit otroligt gosig, vill bli kliad överallt. Under magen, på manken och rumpan är favoritställena för tillfället.
Hon är så himla kontaktsökande och följer efter mig som en svans när jag kommer in i hagen. Även om jag inte kliar henne så vill hon stå bredvid mig och bara vara.
Ibland kommer jag på mig själv när jag bara står och njuter. Jag har blivit så mycket gladare nu när jag blir av med den jobbiga skolan, mindre stress. Jag njuter av att bara gå utan jacka i hagen, känna hästlukten, se mina två hjärtan beta tillsammans i hagen.
Småsaker som man inte uppskattat tidigare har blivit så självklara nu.

Jag skulle aldrig någonsin byta bort mitt liv mot någon annans, även om det är saker i mitt liv som är jobbigt.
Jag ÄLSKAR att gå upp på morgonen just för att se de två glada ansiktena som kommer upp när man öppnar stalldörren.

Just nu ser jag bara så ljust på framtiden!
Jag längtar så sjukt mycket efter fölet och se denna växa upp här på gården, åh du kära framtid!

Ella den 11/4

Som jag sagt tidigare så kommer det nog aldrig komma ut något föl.

Ella visar obehag men inte så mycket mer än så.
Bebis hoppade och sparkade så mycket igår vid insläppet så Ella fick svårt att andas ordentligt.

Utöver detta så har ponny haft rejäla hormonsvängningar. Ena dagen jättegosig och lekfull, andra dagen en riktig bitch som tycker att man inte ens får kolla åt henns håll.

Här kommer några bilder från i torsdags.

Idag känner jag inte för att skriva speciellt mycket då jag är förkyld och väldigt seg.
Jag tänkte däremot lägga upp några bilder på Ella, både rid och inte ridbilder.

Idag var en kort dag i skolan så nu sitter jag hemma och funderar ut vad jag och Ella ska göra för övningar i dagens träningspass.
Jag har börjat kika lite på long reining, och det känns inte mycket svårare än tömkörning.
I framtiden vill jag komma upp i de högre skolorna, men just idag tänkte jag att vi ska känna på lite öppna!
Jag tror att öppna skulle vara en bra övning för Ella då hon måste lära sig att lägga mer vikt på bakbenen.
Tänkte testa att ha mitt Rambo Micklem träns, bettlöst, och arbete både med "kapson" delen och med tyglar.
Vi får se hur dagens träning går, men jag tror att det kommer bli bra :)

Sedan ett tag tillbaka så har jag mått ganska dåligt över tanken att rida Ella. Vi hade ut en sjukgymnast för djur (equiterapeut) och det var ju inte alls lovande. Det konstaterades att Ella var halt på båda frambenen i arbete på volt, det var inner ben som var dåligt.
Jag fick en liten mall att gå efter, vad gäller träning, och vi skulle arbeta för hand ett tag framöver. Jag var även tvungen att börja banta Ella, vilket jag egentligen inte vill, men hon är väldigt tjock och hade börjat utveckla fettepåer lite överallt.
Då hon har ganska smäckra ben och stor mage samt att hon är överbyggd gör att hon belastar alldeles för mycket vikt på frambenen, detta resulterade ju såklart i att hon blivit halt.

Det senaste året har varit en jobbig resa för mig och Ella. Året började med hovböld efter hovböld efter hovböld. Hon var blockhalt och mådde verkligen dåligt, och att se sin häst må dåligt är den VÄRSTA känslan någonsin.
Efter hovbölderna hann vi sätta igång lite smått, men snabbt märkte jag att någonting inte stod rätt till. Det var då equiterapeuten fick komma ut, och här står vi nu.
Jag vill och vågar egentligen inte rida Ella än, jag vill inte belasta henne ännumer. Det som har kommit upp nu är att jag gärna skulle vilja testa NH lite smått. Jag vill inte bli en extremist, som de flesta kan bli, utan jag vill kunna koppla ihop olika träningssätt för att uppnå något som både jag och Ella trivs med. Till en början vill jag bara arbeta från marken, få henne att känna tillit till mig, och när hon byggt upp muskler nog till att bära upp sig själv och mig så testar vi uppsuttet.

Jag satt här om dagen och googlade runt för att hitta olika träningstips för att få starkare buk- och ryggmuskler. Det fanns inte så himla mycket som skulle passa mig och Ella då de flesta träningarna var uppsuttet.
Jag såg även att en häst kan bli "bukig" om den får för lite protein, så det är något som jag ska kolla upp!
Men tillbaka till träningen.
Då vi bor i ett väldigt platt landskap så är det väldigt svårt att hitta klätterställen, det är det enda jag kan komma på att göra för hand, för att träna upp musklerna.

Nu låter det som att hela världen är emot oss, men så är inte fallet. Jag har bara inte hittat de rätta knepen för att komma vidare. Ella har nu fått bort de flesta fettepåerna och ser allmänt friskare ut.
Jag är bara otroligt rädd för att förstöra min fina hjärteponny!




Om någon har träningsförslag så är det bara att kommentera!!

Idag ska jag försöka få med mig ponnyn ut i snön för lite longering.
Jag ska bara longera henne i skritt då det ger bäst träning för både buk- och ryggmusklerna, blir ungefär samma träning som skritt över cavaletti.

Jag hoppas kunna få några bilder så ni får se lite hur vi tränar!