Jag tror jag ska sluta vaka...
Inte för att jag vakat speciellt mycket, men jag tror att jag ska sluta hoppas på att fölet tittar ut.

Det är bara så mycket man kan googla och läsa sig till, men ingenting är säkert vad gäller fölning.

Jag är slut i huvudet och hela kroppen. Jag får bara nedslag hela tiden.
Det är så mycket i skolan, stallet och i kroppen som behöver fixas.
Jag är helt enkelt bara slut. Kroppen vill inte sluta värka och det känns som att Ella bara blir sämre och sämre...

Idag hade hon 38.0 och i förrgår 38.1. Hon har ALDRIG haft så hög temp under dessa fyra åren jag haft henne.
Hennes ögon är trötta och ledsna, magen stor, murvlan slapp, juvrena större, mjölken gulare, kristaller större. Men endå inget föl.
Jag vet inte något om något. Vad är det för tecken jag ska leta efter? Kommer hon visa på riktigt när det är dags? Kommer jag märka när det är dags? Kommer det inte bli mer tecken? Kommer jag missa fölningen?

Känslan som fanns för några månader sedan är borta. Det är inte kul att skaffa föl. Jag ser, just nu, ingen som helst glädje i att få ett föl och jag är helt övertygad om att Ella känner likadant nu.
Vi båda vill nog att detta ska gå över fortare än kvickt.

Förövrigt så har hela veckan sugit stenhårt. Inget har gått som jag velat och hela världen har varit emot mig!

Nu ska jag försöka ta mig igenom ett avsnitt av Criminal Minds och sen ska jag gå och sova. Jag hoppas att det blir en bättre dag imorgon. En riktigt, riktigt mycket bättre dag imorgon.